Tiden börjar rinna i väg och äventyren har lyst med sin frånvaro dom senaste veckorna. Därför bestämde vi oss för att ta tillfället i akt och göra "the great ocean road". En kustremsa av sällan skådat slag, som sträcker sig från Geelong i Öst till Warrnambool i Väst. Våra förhoppningar var att vi inte skulle behöva göra någonting för att få uppleva det här äventyret, likt Sydney resan. Men när våra resekamrater började tveka, fick vi ta saken i egna händer. På fredag morgon kl. 10.23 bestämde vi oss för att själva hyra bil o ge oss av. En timme senare stod vi hos biluthyraren och skrev på papperna. Självklart hade de slagit oss att Vänstertrafiken kunde bli vår omedelbara död, men för äventyret måste man! Adrian var först bakom ratten, trots lisas klart överlägnsa körkunskaper. Efter lite problem med gas och broms på automatväxeln och en smärre omväg genom staden, började det dock sakta men säkert ge med sig och vi tog oss ut på motorvägen. Därefter flöt det på. Att köra på vänster sida är faktiskt inte så svårt som folk tror, dock kan vindrutetorkare och blinkers bli lite förrvirrande.
Väl på motorvägen, körde vi igenom Geelong och kom till; ett schysst Eko-center längs med vägen. Dom hade vegetariska soppor och var mycken trevliga.
Sen var det mest kringilikrok runt krön och slingriga vägar. Vi stannade för utsikten ett par gånger och åt vår matsäck i en uråldrig regnskog. Väldigt trevlig. Det visade sig efter ett tag att vi hade underskattat avstånden lite så när vi väl nådde dom "12 apostlarna", huvudattraktionen på the great ocean road, så hade det hunnit mörkna. Så det var bara att fortsätta till Port Cambell för att övernatta. Vi hade inte bokat nått i förväg, men eftersom det var låg säsong var det inte svårt att hitta ett "guesthouse". Huset hade en vedspis och påminned ganska mycket om en fjällstuga i hemavan. Det var lite andra husgäster från Holland, Kanada, England och Tyskland. Men vi var inte så mycket för socialiserande, men trötta efter färden, så det blev tidig kväll.
Morgonen därefter, var vi beredda på att åka o se valar i Warrnambool (där mödrarna föder sina kalvar i bukten), men enligt myndigheternas rapporter hade det inte synts till några i området. Så vi bestämde oss för att göra vår väg tillbaka till Melbourne genom ännu mer regnskog. Vi stannade och fikade på "tree top café" och gick längs vildmarks "trekks" så man blev helt matt. Körningen tillbaka gick bra men var lite tråkig. Men nu med förnyat självförtroende, får vi se om vi inte ska våga oss ut i Öknen när vi ändå är här.
Kramar!
